Cyberrymdens fulaste kanin

Tänkte att ni skulle få er ett skratt. Jag har virkat en minikanin men detta är nog inte min grej.

Sydde först både näsa och mun men tyckte att det blev tokigt så då tog jag fram min pearlmaker och la denna över näsan och så sprätte jag bort munnen och målade en ny med pearlmakern. Sen har jag lösa ögon, såna som rör på sig när man skakar dom så jag klistrade även dit ett par sådana.

Det var inget svårt att virka den utan det svåra, tyckte jag, var när den skulle sättas ihop och när ögon och mun skulle sys dit.

Nu vet jag varför jag valde träslöjd i skolan.

Synsk???

Nä, jag är inte synsk men gissa om jag blev förvånad när vi satt i kyrkan och fick höra sången av Sonja Alden. Det var ju den texten jag valt att ha på tavlan och jag hade inte en aning om att dom skulle ha med den på sitt bröllop.
Men det har ju faktiskt hänt även innan. T.ex. kommer ni ihåg tågkortet till dopet? Även där använde jag något som passade så bra utan att veta något om det innan. Det är inte utan att det känns lite konstigt.